Även min mamma har varit snäll i år, och jag har lyckats hålla hemligt ända fram till jul att jag stickat en sjal till henne. När jag i höstas köpte en silvergrålila härva Tallulah (merino&tencel) av Chili Gredelin var valet lätt vem det skulle bli till. Mönstret är Traveling woman. Fler bilder på ravery.

Just nu har jag fått problem med min handled (igen!) så jag kan inte sticka så mycket. Det är väldigt frustrerande, jag blir helt ur balans när jag inte kan sticka! Igår kunde jag trots ontet inte låta bli att lägga upp och börja sticka lite på en Echo flower sjal.

Mitt mediumhuvud (tror jag iallafall!) ser lite dränkt ut… Och då har jag inte ens blockat än! Fast jag räknar den som FO iallafall

Garnet är Teetees Primavera, ull-silkeblandning alltså, mjukt och blankt. Stickor 4 mm. Nu var det här dock lustfylld stickning från början till slut så jag måste försöka fixa till den.

Såhär i efterhand inser jag ju att jag skulle ha stickat med mindre stickor i resåren, men det är lite sent för det nu. Kanske jag jag försöka dra ihop resåren baktill i nacken lite så den inte ramlar ner i ögonen på mig. Fortsättning en annan dag…

Nu vill jag önska er alla en riktigt god jul med lugna härliga stunder med god mat, mycket choklad och mjuka garnnystan

Vantmönstret är nr 23 i boken Sata kansanomaista kuviokudinmallia. På den här bloggen kan ni se fler som stickar mönster ur denna samling gamla finländska mönster. Eller på Ravelry, såklart.

Mina vantar är stickade i mjuka alpackagarnet Sierra Andina från Fröken Garn. Stickade på stickor 2,75 mm och det gick åt 1 nystan lila och exakt ett halvt nystan av det gula.

FÖRRESTEN!

Såhär på tal om ljus och blixtar, kom jag att tänka på att ni är många som undrat över reflexgarnet! Jag har fått det av min mamma som köpt det på handarbetsmässa i Finland. Det är platt, som ett smalt bandgarn, ungefär. Vet dock inte var man kan få tag på det här i Sverige… sorry. Men berätta om era drömmar så kan ni ju vinna

Mönster: Sideways Grande Hat (ravelrylänk) från boken Boutique knits.

Garn: Jag har använt samma garn till dem alla tre, nämligen Debbie Bliss Cashmerino aran från Fröken Garn.

Stickor: 4,5 mm rundsticka

Ändringar: Det enda jag ändrat på är att jag stickat med samma sticktjocklek hela vägen, till skillnad från beskrivningen där man skulle byta till större stickor vartefter.

Jag har alltså, precis som förra hösten (då jag blev besatt av Rose Red-mönstret), stickat tre likadana mössor efter varann, till olika personer. I fjol stickade jag min först. Nu min sist!

(Och att det då ska vara så svårt att få till 2 likadana sockor är väl egentligen väldigt konstigt…)

Mössa nr 1, den som blev kallad ”mommomössa” (som ni kanske minns?) fick bli just det, mössa till mormor.

Den vackert gråa färgen blev dessutom betydligt bättre till min mamma (samt att jag skulle ha tänkt på dotterns uttryck varje gång jag hade haft den på mig…).

Mössa nr 2 är blå och sitter nu på ett fint huvud i Helsingfors. Samma garn. Samma allt.

En till mössa i samma garn är Aviatrixmössan (ravelry) till sonen. Första försöket blev för litet, men har ändrat lite i mönstret nu så den blev bättre.

Det fick bli en inomhusbild här, eftersom mössan inte gör sig så bra när han ligger ner… Och är det sen så att man sover när det är dags för fotosession på balkongen får man skylla sig själv.

Mer från balkongen visas imorgon.

Hur ska jag då tolka det – menar hon ”å vilken fin mössa, den skulle passa åt mormor”, eller ”du ser ut som din morsa i den där”? Fast faktum är att även jag tror att min mamma skulle passa i den! Och eftersom jag själv gillar modellen så har jag nu därför börjat på en till, i vinrött, till mig själv. Så får jag då se ut som.. mig? Kanske.

Mönstret är Sideways Grande Hat (ravelrylänk) från Boutique Knits. Garnet jag använt (både till den här gråa och den nya som är på stickorna) är Debbie Bliss underbart mjuka Cashmerino aran från Fröken Garn. Jag har följt mönstret helt, förutom att jag endast använt stickor 4,5 mm, istället för att byta som i mönstret.

Här i Lund kändes det som att hösten kom igår med kallare luft, så det är dags för möss- och vantsäsongen, och det här blev den här höstens första mössa!

Ni kanske minns att jag missade att sticka in pärlor i mitten längst ner, och jag bestämde mig sen för att låta den vara som den var. Ibland får det helt enkelt vara ”tillräckligt okej” och fint ändå, på nåt sätt. Nåt jag tränar mig på att tycka faktiskt, för att få nåt färdigt!

Hursomhelst är jag glad att jag stickade i pärlor på sjalen, det är diskret men blänker till lite i rätt ljus och vinkel.

Mönstret är alltså Zetor scarf som jag stickat av 100 gram Pima bomull inköpt hos Fröken Garn. Stickor 4 mm och glaspärlor storlek 6. Jag gillar det här garnet jättemycket, det är vackert, mjukt och lätt att sticka med. (Ja, jag har ju redan köpt mer i blått!)

Det är förresten maken som varit med som fotograf på den här promenaden. Jag är otålig och rastlös, så det är inte så lätt för honom. Dessutom var kriterierna att sjalen ska bli fin, miljön ska vara fin eller ”fulsnygg”, samt helst att mitt oklippta hår inte ska synas… Hm, bilder blev det iallafall en massa.

Imorgon är det dags att visa ännu ett FO, minsann! Och nu är jag sugen på en massa nya stickningar. Jag har en kofta (vuxenmodell av den här) som nog passar att sticka i mitt röda Heavens hand-garn som jag haft sen förra året; mössor-sjalar-vantar, förstås nu när hösten kommer, och många fina garner till såna småsaker har jag ju minsann!

Jag fick många frågor kring hur jag sorterat mitt garn förra helgen. Hade olika funderingar när jag skulle börja, och hade just färgsortering som ett alternativ, men kom sedan fram till att sortera efter garntyp.

Jag har alltså sockgarner för sig, sjalgarner för sig etc. Sen olika udda nystan har jag samlat ihop enligt ”tunna ullgarner”, ”mellangrova ullgarner” eller t.ex. ”Gepards Cotton Wool” som är en favorit som faktiskt fick en helt egen låda, egenfärgade garner, etc. Garner jag har mycket av, tänkt till ett särskilt projekt får förstås ligga för sig längst ner i skåpet.

Sen förstås korgar som ligger framme med både WIP:s och nya eller ”aktuella” nystan och härvor jag jag vill ha nära till hands för klappning eller mönsterfundering. Eller bara för att njuta av att ha dem!

Sjalen såg liten och ynklig ut när jag hade stickat färdigt, dvs. när garnet tog slut. Men den växte mycket med blockningen, framför allt i höjdled och är ju helt perfekt storlek för en lite sjal för mig.

Hurra för ett FO och hurra för att det blev så bra!

Jag trivs bra med hur sjalen sitter över axlarna. Den hålls kvar!

Hålmönstret inspirerad av bilder på Ravelry, men formen på den är helt min egen.

Ja, sen kan man svepa sjalen om sig också om man vill. Sen kan maken råka ta kort just då man håller på och sveper…

Kanten är virkad i nästsista varvets omslag, så att hålen blir såhär stora. Sen min favorit såklart: picotkant!

Mönster: eget

Garn: Noros Silk Garden Sock, 100 gram

Stickor: 4 mm rundsticka

Om allt går som jag vill så kan det hända att det dyker upp mönster på sjalen här på bloggen snart.

Men om man däremot får komma ut till kolonin blir det betydligt roligare, tydligen! Och det förstår jag, det tycker vi ju, hela familjen! Dessutom är det ju tråkigt att ligga ner, nu när man kan hålla upp huvet och ha lite mer koll på världen!

Kommer ni ihåg den här bilden? Vi har en pojke som växer snabbt! Och tur är det att jag gjorde koftan färdig nu, för den passar perfekt nu, som ni ser.

Mönster: Eget, raglankofta stickad uppifrån

Garn: Pure Milk fiber från Vikinggarn inhandlat hos Marias garn, åtgång totalt 88 gram

Stickor: 3 mm rundsticka (även för ärmarna, där jag stickade med magic loop – inte en söm att sy alltså!)

Min sjal i Silk Garden Sock-garnet var en snabbstickad historia. Så har det varit med alla projekt i olika Silk Garden-garner, de är så roliga att sticka med – att jag redan har en massa andra stickningar på gång glömmer jag liksom då!

Jag utgick från mönstret Gaia (ravelrylänk) men har ändrat på en hel del, så jag inte ens vet om det kan kallas för en Gaia… Bl.a. har jag ändrat på sjalens form, och så valde jag att virka uddkanten längst ner, för jag tyckte det blev snyggare än den stickade.

I bakgrunden ser ni min mamma som är på besök hos oss – utan eget handarbete med sig! Det åtgärdades dock snabbt genom att sätta henne i arbete med att virka den barnvagnskassen som jag själv gav upp för ett tag sen. Mer rapport och fler bilder både på sjalen (när den är blockad, när besöket åkt hem) och virkningen, när den blir klar.

Jag och en kompis var på ett fotograferingsäventyr och såklart ville jag ha nåt garnrelaterat på mig.

Kvällen innan (ja, marginaler är bara för fegisar) satte jag mig därför och virkade en bladslinga i silkegarn. Snabbfixat och underbar turkos färg!