Medan de andra stickade…

Igår var det så dags för den efterlängtade kursen i flerfärgsstickning hos Helylle. Kristina och Eva introducerade oss till tekniken och visade sjalar på ett trevligt och inspirerande sätt. Så vackra de är! Äntligen ska jag också sticka en sån. Ja, hade jag tänkt iallafall…

flerfärgskurs 1Det hade ju kunnat bli hur bra som helst, med andra ord. Men nu var det så att lille J hade fått följa med denna kväll. Han tyckte visserligen det var spännande med nya människor och färgglada garner, men han var inte så förtjust i tanken att jag skulle sticka. Så jag bar omkring på barn medan de andra stickade. Jag stod för mat- och toalettservice medan de andra stickade. Jag gick små vagnpromenader utanför medan de andra stickade. Eller för att vara konkret, exakt såhär långt hann jag på hela kvällen:

flerfärgskurs 2Jag hann alltså inte börja sticka med två färger, vilket ju var själva grejen med kursen. Jag hann inte heller börja sticka runt, som också hör till. Däremot hann jag, under en liten stund av vagnslummer, prova på att sy i de stickade provbitarna (hurra så pedagogiskt!) och klippa upp. Och det var väldigt bra, för det är just det där med att sätta saxen i det man ägnat tid och kärlek åt som verkar så läskigt. Jo, och sen hann jag snabbt slänga i mig lite fika också. Och jag har lyssnat och tittat och inspirerats av de vackra sjalarna och mönstrena.

Hela resan hem (promenad+tåg+promenad) var det förresten en som sov väldigt djupt, ifall nån undrade 🙂

8 kommentarer

  1. For noen flotte sjal – du får sikkert strikket et etterhvert! Måtte le litt. Dette minnet meg sånn på da min – nå store – datter var liten og hadde kolikk. Jeg måtte bære henne rundt hele tiden – mens livet gikk sin gang rundt meg. Jeg fikk ikke gjort noen ting på mange måneder, og det føltes som om jeg skulle bruke hele livet på å bære henne rundt. Men når jeg leste dette, kom jeg plutselig på at det er jo en stund siden jeg bar henne nå – over 16 år faktisk, og jeg kan strikke så mye jeg vil. Hver tid sin sjarm!
    Ha en fin kveld!

  2. Nej så typiskt =) Förhoppningsvis hann du i alla fall se så pass mycket att du kan prova själv senare. Om inte annat verkar det ju ha funnits inspirerande alster att titta på!
    H: Mia

  3. Den lilla mössan och det lilla barnets ringa stickintresse får mig att minnas hur det kunde vara.Kan inte annat än le .Dina bloginlägg fick mig att bli alldeles varm i denna tidiga morgonstund.
    Många hälsningar
    Ulla

  4. Oj vad snygga sjalar o dina bebismössor e för söta !!Vad bra att du kan prova hela tiden,hehe Kram kram=)

  5. Ja, söt är han i varje fall, den lille, även om han inte ville samarbeta. Låter ju som du ändå fick ut en hel del av kvällen. Och du kan ju alltid sticka fler fina mössor åt honom, om du nu inte får till sjalen på egen hand!

  6. Ja, det var ju synd att mini inte var på samma bana som du… Nåja, inspiration är inte helt fel det heller! Otroligt vackra sjalar!

  7. Vilka vackra sjalar. Tråkigt att lillfisen inte var på stickhumör men hoppas du fick tillräckligt med mod och inspiration för att själv starta en sån skapelse som fotot visar.

  8. Pingback: Jag tränar – Annas garndrömmar