Jag gjorde det!

Det var ju inte så svårt – egentligen! Och roligt var det, och snabbt gick det (när jag väl satte igång ordentligt för nån vecka sen). Så låt mig stolt presentera min första färdigstickade kofta till mig själv i vuxen ålder, February lady sweater.

Mönstret var dessvärre väldigt konstigt skrivet för de stora storlekarna, så efter två misslyckade försök i början då det blev alldeles för stort (detta var i somras därefter fick den ligga gömd tills nu), struntade jag i mönstret och stickade som jag tyckte blev bra efterhand.

Och bra blev det ju. Jag tror bestämt att mitt koftsjälv-förtroende har stigit ordentligt i och med det här. Garnet, Araucania Nature wool, inköpt hos Marias garn, är underbart att sticka med, och det gick det åt betydligt mindre garn än jag trodde, bara 360 gram på stickor 4,5 mm.

Som ni ser fungerar koftan utmärkt att bära med bebismage också

Jag fick redan lite önskemål att visa hur jag gjort för att göra koftan bredare nertill. Jag ökade i 4 kilar; en i vardera sidan, och en på var sida två mönsterrapporter bakåt från vardera sidkilen. Ökade helt enkelt genom att göra omslag vart fjärde varv med början från midjan, tills jag fick 7 maskor och kunde sticka enligt mönstret.

Jag är så glad och stolt så det nästan är fånigt. Och så dumt att jag haft sån ångest över koftor och tröjor – nu ska här stickas fler! Ett garnköp till en ny kofta är redan inplanerat till den resa jag ska göra, därför kommer det vara tyst på bloggen en dryg vecka. Och det känns jättebra att kunna resa iklädd en ny kofta.