G som i…

GARN

Föga överraskande kanske, men det som är A och O i mitt kreativa liv är faktiskt garn! Det är nästan alltid där det börjar, ett fint härligt garn som jag måste ha. Ni som läst bloggen vet att jag skrivit om det här tidigare också.

Och jag har mycket garn, i skåp, korgar och lite överallt, som jag inte stickar av – just nu! Ofta är det så att jag och garnet måste leva ihop ett tag innan vi kan känna in oss för vad det ska bli. Så funkar jag och det trivs jag med! Jag skulle verkligen känna mig fattig utan mina garner.

Så jag måste sluta ha dåligt samvete över alla mina garninköp, det är ju så att jag verkligen har ett personligt förhållande till alla olika härvor och nystan – jag skulle definitivt få klaustrofobi om jag bara hade garn till aktuella projekt, hu!

Det garnförhållande som har vuxit sig starkt nu senast är med mitt julklappsgarn, som häromkvällen började sin resa på mina stickor för att bli en Candle flame-sjal.

Garnet är ljuvliga, mjuka Malabrigo lace i färgen Purple mystery. Stickar med tre aviga maskor mellan ”lågorna” som jag sett vissa andra göra också. Addi lace stickor 3,5 mm. Jag njuter!

Bonus-G: Gnälltant
Detta är helt OT men jag måste bara få det ur mig, för idag är jag en gnälltant. Var med dottern A, som alldeles snart är 4 år, på barnteater idag och såg Ja-trollet och Nej-trollet. Och det var så dåligt och tråkigt! A är redan teatervan och har sett många barnföreställningar, och idag var även hon, för första gången, uppenbart missnöjd. På (barn)teater vill man bli hänförd och berörd och liksom komma in i den magiska sagobubblan, men det fanns inget sånt alls idag. Trist! (Och respektlöst mot alla barn som kommer förväntansfulla och dessutom får betala 80 kronor för de 25 minuterna…)
Jag vill förresten tillägga att boken med samma namn av Inger Edelfelt är charmig och tankeväckande!

Kommentarer inaktiverade.