Min virkade påse som jag påbörjade i lördags är färdig. Det var överraskande roligt att virka med flera färger, och jag tycker själv att påsen/väskan blev jättefin.
Och jag är inte den enda som tycker det – min dotter har trånat efter den sen hon såg den halvfärdig, hon har talat snällt och fint om den under hela tiden som jag virkat på den.
Igår morse hängde den på dörrhandtaget till vårt sovrum, och hon kom och tog mig i handen och sa, med sin allra snällaste röst: mamma kom, jag vill visa dig nåt fint som jag vill ha.
Och jag hade mina aningar om att hon hade spanat in att den var färdig och mycket riktigt, hon ville verkligen, verkligen ha den. Så nu är den hennes, vad annars skulle jag göra än att låta henne få den?
Och sen hände faktiskt nåt som är väldigt ovanligt för mig, jag började GENAST att virka en ny av samma garner, fast med färgerna i annan inbördes ordning. För jag vill ju också ha en!

06 februari 2008 kl 13:43
Hej
Vad fin påsen blev, det är kul när det man gör uppskattas. Härligt.
Ska bli kul att se nästa påse.
Ha det gott.
06 februari 2008 kl 20:28
Jag förstår din dotter precis. Den blev jätteläcker!
06 februari 2008 kl 20:58
Alltid lika roligt och inspirerande att kika in på din blogg! Väldigt söt väska. / Petra
07 februari 2008 kl 11:25
Visst är det härligt när ungarna eller någon annan verkligen älskar det man gjort:-)
Påsen är jättefin!
/maria
07 februari 2008 kl 18:11
Förstår att hon ville ha den.
Eva.
07 februari 2008 kl 21:57
Hon har god smak, uppmuntra det!
08 februari 2008 kl 0:23
Urläcker påse! Klart ni ska ha varsin, du och dottern./ Susanne
17 maj 2009 kl 13:58
Jättefin! =) Vill också ha en