Äntligen, äntligen blir det av! Jag har bokat en resa och ska besöka Europas största hantverksmässa Suomen kädentaidot.
Jag ska resa med lågprisflyg och bara ha handbagage med mig, och min första tanke var förstås ”hur ska jag få med mig stickningarna?”.
Är det nån som vet om man kan flyga med Knit pro trästickor?
En vantmönstertävling! Så spännande!
Kan det här vara nåt för mig? Ska iallafall fundera och klura lite på idéer så får vi se om jag kanske skulle kunna prova på att vara vantdesigner.
Kul utmaning, Stickamera!
Det brukar bli många sjalar här (som ni vet). Åtminstone påbörjas det en massa sjalar. Den senaste veckan har jag iallafall inte haft en sjalstickning i händerna överhuvudtaget, utan ägnat all min stickuppmärksamhet åt min Arching cables jacket.
Bakstycket klart, snart ena framstycket. Och det går snabbt. Roligt är det dessutom. Och fint blir det. Snacka om motiverande faktorer. Jag tror faktiskt att den här koftan kommer att bli färdig, och inte förbli en plan eller ett ufo…
Ja ni hör, jag känner mig lite duktig här. Inte har jag påbörjat nåt nytt litet projekt sådär för att slinka emellan med nåt heller.
Eller jo, igår undrade maken när jag skulle sticka det fina lila garnet till honom, han hade ju paxat den härvan, och snart är det höst. Ja, ni hör ju. Och vips påbörjade jag en enkel halsduk (han vill ha smala och tunna till vintern, till skillnad från mig) åt honom.
Men den räknas inte, eftersom det inte är nåt litet enkelt projekt åt mig själv. Så jag fortsätter klappa mig själv på axeln, sådär smånonchalant med uppenbart stolt ändå. Tänk om detta håller i sig!
Nya numret av Hemslöjden är här. Förra årets höstnummer var ett fint sticknummer, och i år satsar tidskriften på ett härligt temanummer med broderi.
Jag blir inspirerad och funderar om det är dags att plocka fram lite vadmal och broderigarner. Skånskt yllebroderi är så frodigt och härligt och färgsprakande.
Och får man inte nog med inspiration, ges praktverket Yllebroderier snart ut på Hemslöjdens förlag. Kolla in bilderna på förhandstitten. En verklig måste-ha-bok!
Desto äldre men inte mindre inspirerande är boken Encyclopedia of needlework av Thérèse de Dillmont, första gången publicerad 1884.
En ren slump öppnade mina ögon för detta verk. Igår kväll satt jag och maken som två pensionärer framför tv:n och tittade på det trevliga Antiques roadtrip. Min koncentration var mestadels i min pågående stickning, men plötsligt (i avsnitt 17) blev jag lite extra intresserad, när en av antikexperterna tog med sig den gamla boken till programmets avslutande auktion.
Encyclopedia of needlework är en komplett genomgång av olika tekniker, inte bara broderi utan även stickning och virkning och annat. Det nästan bästa av allt är att den finns komplett att ta del av via Gutenbergprojektet. Kolla här! Vad sägs om att fördjupa sig i olika sätt att sticka hälar och tår, eller kanske några fina virkade bårder? Ja, här finns verkligen mycket att klicka runt bland, gör det!
Oj så roligt att ni tyckte till när jag hade färgvalsångest. Och vad många som gillade den turkosa! Efter en del funderande så har jag kommit fram till att det är en mustigt röd Arching cables jacket jag vill ha – och kommer att använda.
Och jag är redan igång. Inte förrän nu när jag tittar på fotot så ser jag dock att jag stickat ett fel… ser ni det?
Nu känns det faktiskt roligt att sticka på en kofta (ja, jag planerar att slutföra den också 
) och att sticka nåt annat än spets, vilket det ju blir en del av annars.
Igår när det regnade och regnade och regnade gladde vi oss åt vår koloni inomhus istället. I form av en soppa med ingredienser nästan bara från makens koloniodling.
Och vilken soppa! Inte nog med att den var himmelskt god, färgen blev helt magisk av rödbetorna också.
Min första tanke när soppan var mixad och färdig var ”Oj, man skulle ha garn i SÅN färg”. Inte alls garnfixerad, eller hur!
Stickhändelserna avlöser varann; i onsdags var det höstpremiär för stickcafé här i Lund, igår var jag och Camilla och hälsade på hos Helylle som lämpligen nog hade sitt trivsamma stickcafé på kvällen. Och idag kom nya Interweave knits.
Minikoftan Arching cables jacket (ravelrylänk) är den som föll mig mest i smaken. Och precis som med Acorns (nej, har inte börjat med den än) så har jag lämpligt garn i min samling redan.
Jag har rent av två olika garner som jag har tillräckligt av för att sticka den här.
Därför blev det såklart jättebeslutsångest i det här lilla garndrömmarhuvudet.
Djupröd Heaven’s hand eller knasturkos Araucaniaull? Röd eller turkos? Klassiskt eller utflippat? Jag kan inte bestämma mig.
Vad tycker du?
Jag har ju inte visat er mitt senaste WIP!
Det ska bli en Maia-sjal, föll direkt för mönstret när jag såg Camillas färdiga exemplar! Jag stickar min Maia i det totalt beroendeframkallande silkegarnet Sundari 4 ply från Nyansera. Underbart.
Och ni ser väl hur fint färgerna på sjalen går ihop med min balkongklematisodling i bakgrunden!
Vad har ni för garn som är beroendeframkallande?
Äntligen kan jag presentera mönstret för min design Allium.
Det är ett gratis mönster som finns i en svensk och en engelsk version.
Se min designsida och ladda ner ditt mönster där!
Om du stickar en egen Allium skulle jag bli jätteglad om jag fick se det färdiga resultatet!
Samtidigt som jag stickar på Maia och skriver mönster till Allium tittar jag på naturen.
Här kommer förresten en närbild på Allium. Stjärnorna ser nästan ut som att de bildar flätor (eller lökar!).
På balkongen beundrar jag min fina fina klematis. Älskar formen, färgen, allt!
Och när det är för mörkt för att sitta och sticka på balkongen kan jag istället förundras över vår balkongspindel som gör nytt nät varje kväll.
Ni ser väl att det är en teknik med korta varv den använder för att få bästa passform på nätet under vårt balkongräcke!
De som träffat mig vet att jag numera tänker väldigt mycket på färger och färgkombinationer. I naturen ser jag också en massa fina kombinationer och tänker att det där kunde ju överföras till flerfärgsstickning eller -virkning. Orange är som bekant inte alls ”min” färg, men den här Rudbeckians färger är ju bara så läckra ihop!
Direkt när jag bläddrade i höstens nya Twist Collective hamnade koftan Acorns på vill-ha-listan. Och det är fler än jag som föll för den, för nu startas en KAL för den.
Jag har garn. Jag vill sticka den.
Men kommer jag att fixa kal-grejen? Har ju dålig erfaranhet sen tidigare. Suck. Eller ska jag sticka den nu ändå, men inte vara med på kal:en och således lura mig själv så jag inte får prestationsångest. Eller bara hoppa på när jag nu gillade den så. Håhåjaja.
Fin är den iallfall. Och garn har jag ju…
Garnfolket på Ravelry
